Årets konferanse gjennomføres i lokalene til Vitensenter Nordland i Mo i Rana 29.-30. oktober.
Det overordnede temaet er i år "Den attraktive skolen og barnehagen".
I tillegg til flere spennende foredrag i plenum, kan du i år også velge mellom ti forskjellige parallellsesjoner med forskningsresultater og praksishistorier fra Norge, Sverige og Finland.
Målgruppe for konferansen er blant annet pedagoger, ansatte i skolehelsetjeneste, skoleledere, forskere, lærerutdannere, rådgivere fra pedagogisk psykologisk tjeneste (PPT), Statped, politikere og studenter.
Frist for påmelding: 14. oktober
Program
0900-10.00 Registrering, kaffe 1000-1030 Velkommen, kulturinnslag 1030-1130 Kristian Øen, førsteamanuensis NLA-høgskolen «Kjært barn har mange navn – inkludering i møte med utfordrende atferd»
Innlegget utforsker hvordan vår tenkning og forståelse av utfordrende atferd, legger føringer for den pedagogiske praksisen. Hva kjennetegner profesjonsfellesskap som lykkes med inkludering i møte med utfordrende atferd?1130-1215 Lunsj 1215-1315 Camilla Svens-Liavåg, Universitetslärare i specialpedagogik, Åbo akademi «En attraktiv skola - även för de särskilt begåvade?»
I vår strävan efter att skapa en skola för alla finns en risk för att undervisningen blir så likriktad att den egentligen inte passar någon. Många barn upplever att skolan inte passar dem. En del av dem är särskilt begåvade. De förknippar inte nödvändigtvis skolan med lärande, utan lärandet sker på fritiden. Hur ska vi gemensamt kunna bygga en skola/utbildning som känns meningsfull och attraktiv för alla elever?1315-1345 Pause 1345-1445 Dialoggrupper
1 Glesbygdskolenätverket – där beprôvad erfarenhet og vetenskaplig grund môts
2 Fjärrundervisning i samiska språk som attraktiv undervisningsform
3 Utvecklingsarbete i Anpassad skola
4 Tillsammans är vi starkare - samundervisning mellan förskollärare och speciallärare i förskoleklass1445-1500 Pause 1500-1600 Dialoggrupper
5 «Det e artig å jobb praktisk og ikke sett i ro heile tia»
6 En RAUS skole – løsningen på utfordrende skolefravær?
7 Aldersblanding, fagdidaktikk – læremidler, ulike læringsarenaer, og planarbeid
8 Overgang barnehage og skole
9 Forming og konstruksjon i barnehagen
10 Vitensenter Nordland i et pedagogisk og spesialpedagogisk perspektiv1600-1630 Pause, omkledning til aktiviteter 1630-1830 1 Guidet tur med buss i Mo industripark www.mip.no
2 Besøk på Nasjonalbibliotekets depotavdeling i Mo i Rana www.nb.no
3 Byvandring i Moholmen, Ranas eldste bydel
helgelandmuseum.no/besokssted/rana-museum/1930 Konferansemiddag 0800-0900 Kim Wickman, dosent og lektor, Umeå universitet «Lärmiljöns utveckling»
Presentationen utgår från ett projekt som genomförts i samverkan mellan skola och akademi. Projektets övergripande syfte var att kritiskt granska och analysera begreppen tillgänglig lärmiljö och inkluderande pedagogik. Därtill att förstå iscensättandet, det vill säga, hur inkluderingen ”görs” i skolans organisation och praktik.0900-0910 Pause 0910-0955 Fra skolemyndighetene:
Petra Willamo, Valteri, Finland:
”Valteri center för lärande och kompetens stöjder närskoleprincipen” Valteris mångsidiga tjänster stödjer kommunerna i att identifiera och lösa vardagliga utmaningar genom att förutse, utveckla och förstärka.
Terje Andreas Malin, Statped: «Ny opplæringslov i Norge» Hvilken betydning har den nye loven for elever med behov for spesialundervisning/tilrettelagt undervisning?
Åsa Vahlberg och Anna Eriksson, SPSM, Sverige: «SPSM:s verksamhet och olika stödformer». Skolmyndighetens uppdrag och vision är att stärka en tillgänglig och attraktiv utbildning på huvudmannanivå, skolnivå, samt grupp- och individnivå.0955-1005 Pause 1005-1105 Dialoggrupper
1 Glesbygdskolenätverket – där beprôvad erfarenhet og vetenskaplig grund môts
2 Fjärrundervisning i samiska språk som attraktiv undervisningsform
3 Utvecklingsarbete i Anpassad skola
4 Tillsammans är vi starkare - samundervisning mellan förskollärare och speciallärare i förskoleklass.1105 - 1115 Pause 1115 - 1215 Dialoggrupper
5 «Det e artig å jobb praktisk og ikke sett i ro heile tia»
6 En RAUS skole – løsningen på utfordrende skolefravær?
7 Aldersblanding, fagdidaktikk – læremidler, ulike læringsarenaer, og planarbeid
8 Overgang barnehage og skole
9 Forming og konstruksjon i barnehagen
10 Vitensenter Nordland i et pedagogisk og spesialpedagogisk perspektiv1215-1225 Pause 1225-1325 Bjørn Myreze, gründer «Fra skoletaper til internasjonal suksess»
Han var en skoleelev som ikke «passet inn» i den norske skolen. Han droppet ut, sov i skoletiden og dyrket sin lidenskap for data og dataspill på kvelder og netter. Men som ung datanerd visste han tidlig hva han ville bli i livet og fikk fast jobb i TV 2 allerede som 16 åring. Der var han med å utvikle noen av de mest kjente merkevarene i Norge før reisen gikk videre ut i den store verden. Nå bor han på Andøya i Nordland der han blant annet gir unge datatalenter muligheten til å bygge seg en yrkeskarriere basert på lidenskapen sin.1325-1340 Oppsummering og avslutning 1340 Lunsj og avreise «Kjært barn har mange navn – inkludering i møte med utfordrende atferd»
Kristian Øen har mange års erfaring som lærer og spesialpedagog fra grunnskolen. Han har også jobbet som lærer i alternative opplæringstilbud, og som seniorrådgiver i Statped. Kristian jobber for tiden som førsteamanuensis på NLA Høgskolen med oppgaver innen spesialpedagogikk på bachelor og masternivå.
«En attraktiv skola - även för de särskilt begåvade?»
Camilla Svens-Liavåg er Universitetslärare i specialpedagogik på Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi i Vasa. Hon har forskat på utmaningarna med att skapa en skola för alla. Det finns en risk för att undervisningen blir så likriktad att den egentligen inte passar någon. Många barn upplever att skolan inte passar dem. En del av dem är särskilt begåvade. De förknippar inte nödvändigtvis skolan med lärande, utan lärandet sker på fritiden. Hur ska vi gemensamt kunna bygga en skola/utbildning som känns meningsfull och attraktiv för alla elever?
«Lärmiljöns utveckling»
Kim Wickman är docent och lektor vid Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Hennes forskning omfattar studier inom utbildning och idrott med fokus på inkludering och tillgänglig lärmiljö. Kim leder det specialpedagogiska forskningsrådet vid Umeå universitet och är verksam i olika nationella och nordiska nätverk inom skola och den organiserade idrotten.
Lärande och undervisning är komplexa fenomen som ofta sker i det dolda under långa tidsförlopp och är svåra att studera på ett enkelt sätt. Avsikten med projektet var således att synliggöra lärarnas professionella bedömningar, beslut och handlingar i strävan att i ett första steg främja skolans lärmiljö så att den upplevdes tillgänglig, och lärandet och skolvistelsen meningsfull för alla elever. Med stöd av olika kompetensutvecklingsinsatser var avsikten därefter att systematiskt förbättra kvaliteten i undervisningen och lärmiljön genom ökad kunskap och förståelse för elevers olika erfarenheter och behov utifrån lärarnas respektive rektorernas professionella uppdrag och handlingsutrymme.
Projektet ingår i regeringens försöksverksamhet med praktiknära forskning – ULF (Utbildning, Lärande, Forskning).
«Fra skoletaper til internasjonal suksess»
Bjørn Myreze var skoleeleven som ikke «passet inn» i den norske skolen. Han droppet ut, sov i skoletiden og dyrket sin lidenskap for data og dataspill på kvelder og netter. Men som ung datanerd visste han tidlig hva han ville bli i livet og allerede som 16 åring fikk han fast jobb i TV 2. Der var han med å utvikle noen av de mest kjente merkevarene i Norge før reisen gikk videre ut i den store verden.
I 20 årene reiste unge Myreze verden rundt og jobbet med alt fra Heidi Klum, Kaizers Orchestra og Madcon. Han var med på å lage grafikken til den internasjonale versjonen av Eurovision som var den første TV-sendingen i verden som introduserte Augmented Reality. Derfra flyttet han til Los Angles og Dubai hvor kundene vokste fra midtøstens største tv-kanal Al Arabiya til USA sine største tv-nettverk Warner Brothers, The Weather Channel og CBS.
Nå bor han på Andøya i Nordland der han blant annet gir unge datatalenter muligheten til å bygge seg en yrkeskarriere basert på lidenskapen sin.«Fra skolemyndighetene»
Terje Andreas Malin fra Statped vil informere om ny opplæringslov i Norge, hvilken betydning har det for elever med behov for spesialundervisning / tilrettelagt undervisning.
Åsa Vahlberg och Anna Eriksson rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, Sverige. Under föreläsningen beskrivs SPSM:s verksamhet och olika stödformer. Skolmyndighetens uppdrag och vision är att stärka en tillgänglig och attraktiv utbildning på huvudmannanivå, skolnivå, samt grupp- och individnivå.
Glesbygdsskolenätverket – där beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund möts
Monika Diehl Gerd Pettersson Jenny Sjöström Josefin Ôberg.
Glesbygsskolenätverket startade 2019 på initiativ av två lärare i glesbygd som var trötta på myten om och marginaliseringen av små skolor i glest befolkade trakter. En del lärare på små skolor hade redan kontakt och erfarenhetsutbyte men eftersträvade vetenskaplig förankring i relation till sin verksamhet och sina dilemman.
Jenny Sjöström er grundskollärare, specialpedagog och förstelärare, Ammarnäs skola och i Sorsele kommun. Samordnare för Glesbygdskolenätverket.
Josefin Öberg er förskollärare, grundskollärare och förstelärare, Trehörningsjöskolan i Örnsköldsvik kommun. Samordnare för Glesbygdskolenätverket.
Monika Diehl er mellanstadielärare och universitetslektor vid Umeå universitet. Vetenskaplig ledare i Glesbygskolenätverket.
Gerd Pettersson er gymnasielärare och universitetslektor vid Umeå universitet. Vetenskaplig ledare i GlesbygskolenätverketFjärrundervisning i samiska språk som attraktiv undervisningsform.
Katarina Parfa Koskinen, PhD student, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
Mobil, allmänt tillgänglig teknologi har potentialen att digitisera, digitalisera och digitalt transformera fjärrundervisningspraktiken, något som behövs inom samisk fjärrundervisning då bristen på lärare och läromedel är uppenbar. Två samiskalärare har uppmanats att använda vlog-kit för ändamålet och här presenteras resultatet av studien.
Utvecklingsarbete i Anpassad skola
Kristina Lindblad, rektor Anpassad skola, Lycksele
stf rektor/speciallärare Maria Lindholm
och Beatrice Lindahl Koordinator för LSS elevhem.Anpassad skola i Lycksele har ett stort upptagningsområde då vi får elever till anpassad grund- och gymnasieskolan från mindre kommuner i inlandet. Eleverna kan ha en skolväg på ca 10 mil enkel väg. Yngre elever åker oftast mellan skolan och hem dagligen och de äldre eleverna bor på LSS-elevhem på veckorna.
Elevgrupperna var utspridda på olika skolor med olika skolledare och samarbetet mellan grupperna i anpassad grund- och gymnasieskolan har varit nästan obefintligt. Personalens tid gick åt att samarbeta med grund och gymnasieskolan, försöka passa in.Hur utvecklar vi en skola med hög kvalité trots våra utmaningar? Hur behåller vi kompetensen trots en liten elevgrupp? Hur kan vi få en tydlig organisation med ett tydligt fokus på eleverna med IF? Vilket gemensamt mål har vi? Vart börjar vi? Det var några av frågeställningarna som vi sökte svar på under utvecklingsarbetet, vars resultat vi presenterar vid konferensen.
Tillsammans är vi starkare - samundervisning mellan förskollärare och speciallärare i förskoleklass
Kristina Ström, professor, Åbo Akademi, Vasa
Towa Silander, servicechef, Vasa stadInom ramen för ett FoU-projekt mellan Vasa stad och Åbo Akademi genomfördes ett pilotprojekt om samundervisning (eng. co-teaching) i två förskoleklasser. Syftet med projektet var att initiera och pröva ut inkluderande stödformer för barn i behov av specialpedagogiskt stöd genom att utveckla nya samverkansformer mellan förskollärare och speciallärare. Samundervisning innebär att lärare och speciallärare planerar, genomför och utvärderar undervisningen tillsammans. I projektet prövades olika samundervisningsmodeller och erfarenheterna var mycket goda.
«Det e artig å jobb praktisk og ikke sett i ro heile tia»
Geir Åge Helgå er rektor ved Gruben barneskole i Mo i Rana.
Har tidligere jobbet som rektor ved Korgen sentralskole og før det lang erfaring som grunnskolelærer. Gruben barneskole har gjennomført et utviklingsarbeid for å legge til rette for mer praktisk, variert og relevant undervisning på mellomtrinnet. Dette er gjort med utgangspunkt i læreplanen LK-20. I løpet av to år har vi skapt endringer som får svært gode tilbakemeldinger fra elever og foresatte. Hva har vi gjort? Og hvordan fikk vi det til?
En RAUS skole – løsningen på utfordrende skolefravær?
Hilde Thoresen, rektor Rana ungdomsskole og Jørgen Lynghei, ressurslærer og prosjektleder
Rana ungdomsskole har i to år ledet et innovasjonsprosjekt, finansiert av regionalt forskningsfond, i samarbeid med Nordlandsforskning og Nord Universitet. Prosjektet har som mål å redusere utfordrende skolefravær (skolevegring). De er nå inne i det tredje og avsluttende år av prosjektet.
Aldersblanding, fagdidaktikk – læremidler, ulike læringsarenaer, og planarbeid
Sylvi Bratteng, førstelektor emerita og Anne Mette Bjørnvik Rosø, førstelektor fra Nord universitet.
Denne dialoggruppa passer for deg som er interessert i aldersblandete grupper med søkelys på muligheter og utfordringer som kjennetegner slike elevmangfold. Vi ser på fagdidaktiske problemstillinger og planarbeid på ulike nivå.Overgang barnehage og skole
Elisabeth Rikheim, Nesna skole og Jarle Skaug, Nesna barnehage
Samarbeidet rundt gode sammenhenger mellom barnehage og skole i Nesna kommune har tre viktige områder. Det handler om å verdsette de erfaringene som barna har med seg i møte med skolen, skape positive forventninger hos barn og foresatte og å legge til rette for at alle barn får positive og verdifulle relasjoner i skolen. I løpet av det siste året i barnehagen jobber alle barnehagene med regelmessige felles aktiviteter slik at barna som skal begynne på skolen sammen får god tid til å bli kjent med hverandre. Elisabeth Rikheim og Jarle Skaug har sammen vært med på å utvikle en plan for å styrke forbindelsen mellom barnehage og skole. Det er dette arbeidet som presenteres på seminaret.
Forming og konstruksjon i barnehagen
Jo Sigurd Kolden og Lise Bårdsen, pedagogiske ledere Selfors barnehage, Mo i Rana
Jo Sigurd har hatt formingsansvar på storavdelingen i Selfors barnehage i fem år. Han har deltatt på en rekke kurs innenfor Reggio Emilia, i forming og prosjekterende arbeid. På konferansen vil han presentere hva de arbeider med, hvordan de arbeider og hvordan formingsarbeider beriker barnehagen.
Lise ar ansvar for barnas aktiviteter med bygg og konstruksjon. Det innebærer blant annet pedagogisk opplegg/drift av barnehagens eget konstruksjonsrom. På konferansen vil hun presentere erfaringer med arbeidet hun har gjennomført sammen med ungene siden slutten av 90-tallet.Vitensenter Nordland i et pedagogisk og spesialpedagogisk perspektiv
Geir Bjørkøy, daglig leder ved Vitensenter Nordland, styreleder for Vitensenterforeningen i Norge.
Geir Bjørkøy var professor, cellebiolog og kreftforsker ved Universitetet i Tromsø og NTNU før han ble leder for et nytt Vitensenter Nordland. Både som leder og underviser er Bjørkøy særlig opptatt av det praktiske og av å skape mestring og god selvfølelse gjennom praktiske og varierte utfordringer.
Overnatting
Det er fortsatt mulig å bestille rom på Scandic Meyergården Hotell for konferansedeltakerne. Oppgi "Gemensamma Vägar" som referanse ved bestilling av rom på tlf +47 751 34000, eller mail meyergarden@meyergarden.no.
